|
Gården
som vi bor på kallas i folkmun för Danersagården, på ren
svenska blir det Daniel Erikssons gården och därmed
Danielsgården.
Hästarna som föds upp på gården får namnet Jemthagen, ett
helt påhittat namn som inte har någon anknytning till gården
egentligen. Men enligt islandshästförbundet får vi inte
använda bynamnet och Danielsgården var upptaget. Kallsta
använde vi på den första uppfödningen, Thóra från Kallsta.
Kallsta
är en typisk norrländsk skogsby som ligger högt (393 möh) på
en ås vänd mot söder. Utsikt i sydväst mot Bydalsfjällen, västerut
Åreskutan och nordväst Hotagsfjällen. Några kilometer från
byn rinner de båda skogsälvarna Långan och Hårkan som är källflöden
till Indalsälven.
I närområdet finns Sveriges tätaste förekomst av fångstgropssystem.
Kallsta förekommer för första gången i skriftliga källor från
1300- och 1400-talet, men när byn först uppstår kan ingen säga
med säkerhet. På 1400-talet bevittnar både Olaff och Eric i
Kalpestadum ett flertal affärsuppgörelser. På 1500-talet
sitter Lars och Helge i Kalpestadhe i en 12-mannanämnd vid
lagting.
Byn består länge av fyra stamgårdar varav en tillhör Kronan
som officersboställe för graden Förare, alltså Förarebostället.
Tre soldattorp finns förtecknade 1747.
Fagmon – ett av Jämtlands största ödesbölen
3 kilometer söder om byn ligger Fagmon. Kartläggningar
visar att det förmodligen rör sig om en enkelgård från
vikinga- och medeltid (900 – 1400). Lämningar efter ett långhus
fanns men kom att förstöras i samband med jordbruksarbete. Gårdens
odlingar har omfattat ca 7 hektar över tiden.
Flera folksägner finns om Fagmon, oftast i samband med sökandet
efter gömda skatter.
Räfsten med Jämtarna 1613 efter
Kalmarkriget
Kallstas bönder hade som de flesta andra självägande bönder
i Jämtland svurit trohet till Sverige och straffas nu av
segrarna Danmark. Den danska komissionen arbetade under
september månad 1613. Resan gick till varje tingsplats dit
befolkningen var kallad. Man tror att en avdelning ansvarade
för tingslagen Lit, Hammerdal, Ragunda, Revsund, Sunne, Hallen,
Rödön, Alsen, Offerdal och Undersåker. En annan avdelning tog
hand om Brunflo och Oviken.
Straffet innebar fredlöshet och att man fråntogs äganderätten
till sin gård. För att landskapet inte skulle sluta brukas
erbjöds de skyldiga bönderna att få fortsätta bruka gårdarna.
De måste då betala arrende baserat på gårdens storlek.
Storleken beskrevs i hur många tunnor säd gården gav. För de
fyra stamgårdarna som alla svurit trohet till Sverige blev
domen:
*
Gunder Mortenssenn i Kalstad
2 tunnor säd
3 marker i arrende
*Olluff Anderssenn i Kaldstad
2 tunnor säd 3 marker i arrende
*Joenn Anderssen i Kaelsted
2 tunnor säd
3 marker i arrende
*Andres Lauritzonn i Kaelsted
1 tunna säd
1,5 marker i arrende
Danielsgården eller
Gudmundgården
Förr var det vanligt att gårdar uppkallades efter sin
ägare, under nittonhundratalet har gården kallats Danielsgården
efter Daniel Danielsson, men ser vi längre tillbaka i historien
kunde namnet lika gärna vara efter Gudmund, Kjell eller Påhl.
Förr
Stamgård no 1 om 2 1/3 mantal (ca ? hektar). Gården
höll dragon vid Jämtlands regemente.
Idag
Idag är gården avstyckad och består av mangårdsbyggnaden,
ladugård och vagnslider på ca en halv hektar tomt. Ett tydligt
exempel på hur först 1800-talets hemmansklyvningar och sedan
omflyttning från land till stad, splittrat gårdar till flera
mindre. Nu finns 5 bostadsfastigheter på den ursprungliga gårdens
marker.
Gården genom historien
Muntlig tradition berättar att den första gården i
Kallsta grundades när den stora medeltida enkelgården Fagmon,
belägen 3 kilometer söder om byn, övergavs. En förklaring
anses vara att man sökte sig till lägen högre upp på höjderna
för att undkomma frostens härjningar på odlingarna. Digerdödens
härjningar på 1300-talet satte också sina spår i både
befolkning och bosättningar.
Redan i början av 1400-talet dyker så personer från Kallsta
upp i skrift vilket gör att man kan anta att de första gårdarna
i byn redan fanns på 1300-talet. Danska, norska och svenska
jordeböcker som var kronans sätt att hålla reda på gårdarnas
skatter finns från ca 1500-talet och framåt. Att forska i dem
och härleda generationsskiften på de få gårdarna, skulle säkert
kunna leda tillbaka till den här tiden.
Skriftliga källor rörande gården som fastighet dyker först
upp 1684 när Påhl
Pedersson köper Kallsta no 1 (2 1/3 tld) från sin fars
dödsbo. Bröderna Oluf och Gudmund får istället en annan gård,
Prisgård, och systrarna löser han ut. Påhls far kan ha varit
Per (Peder) Gudmundsson som bl a redan 1663 lämnat bud på en gård
i just Prisgård (Hammerdals
tingslags dombok 1663, höstting).
Något om gårdens ägare
och andra händelser
1613 Gunder Mortenssen äger
Kallsta no 1?. Dömd som skyldig vid Räftsten
med Jämtarna.
1648 Per (Peder) Gudmundsson köper gård
1684 köper Påhl
Pedersson Kallsta no 1 (2 1/3 tld) av sin fars (ev Peder
Gundmunsson) dödsbo.
1731 köper Påhl
Kielsson Kallsta no 1 (2 1/3 tld) av Kjell Pålsson.
1747 sker ägomätning av byn varifrån handritad karta i färg
finns kvar.
1763 säljer Påhl
Kielssons änka Ingeborg Hemmingsdotter med två barn, Kallsta
no 1 (2 1/3 tld), till Kjell
Pålsson.
1771-1773
Storskifte genomförs i syfte att sammanföra alla
utspridda jordlotter till mer effektiva sammanhängande gårdsenheter
– Kallsta no 1 blir 1:2 och 1:3.
1:2 innehas av Johan Herman Tideman?
1:3 innehas av Per Perssons omyndiga barn?
1794
säljer änkan efter Olof Larsson, Märta Andersdotter,
Kallsta no 1 ”Torpet” till Lars
Olofsson.
Kan detta vara ett av byns tre soldattorp som finns på kartan
från 1747?
1810 köper Per Kjellsson Kallsta no 1
(2 1/3 tld) av Kjell Pålsson och Märeta Olofsdotter.
1860
Laga skifte genomförs – Kallsta 1:3 blir 1:4, 1:5 och
1:6
Kallsta 1:2 blir 1:10 och 1:11
1862
Hemmansklyvning – Kallsta 1:4 blir 1:7, 1:8 och
1:9
1871
köper Märta Arvidsdotter
Kallsta no 1:? av Olaf Gudmundsson.
Hemmansklyvning – Kallsta 1:8 blir 1:14 och 1:15
1876 köper Per Andersson Kallsta no
1:15? av Märta Arvidsdotter.
1897 köper Jöns Jacobsson Kallsta no
1:? av Per Andersson.
1900 köper Per Andersson Kallsta no
1:? av Jöns Jacobsson.
1907 köper Eskil Lithander Kallsta no
1:? av Per Andersson.
1909 köper Erik Danielsson Kallsta no
1:? av Eskil Lithander (eller Per Andersson).
1911
Ägostyckning – Kallsta 1:15 blir 1:26, 1:27 och
1:28
1932 tar sonen Daniel Danielsson över gården
efter fadern Eriks död.
1960 blir Lantbruksnämnden ägare.
Säljer vidare till Bengt och Gullan Nilsson som efter kort tid
säljer vidare till Arvid Jonsson. 1:29A (Laila), 1:29B (Kent)
1966 köper Kjell och Gertrud Borgström Kallsta
1:27 av Arvid Jonsson.
1999 säljer Gertrud
Borgström Kallsta 1:27 till Leif
Näsberg och Maarit Friman.
|
